En vecka åt gången

Denna vecka känns som att den var lång. Eller längre än tidigare, Jag vet inte om det är regnet och mörkret som gör det eller att många har varit sjuka på jobbet. Både barn och pedagoger. Även jag fick en släng av feber. Jag gillar verkligen mitt jobb. Jag har bra kollegor och en bra chef. Att jobba med människor tar på min energi. Jag är en person som känner av hur andra har det. Jag påverkar av andras känslor.  Jag är också bra på att vilja prestera och göra rätt. Så när det blir inte som jag har tänkt mig kan jag må dåligt över det.

Jag arbetar mycket med hur jag mår. Jag försöker förstå mig själv och hur jag agerar och känner. Vart kommer allt ifrån. Jag läser mycket kring jaget och egot, bland annat Eckart Tolle. Jag lyssnar på poddar som Så in i själen av Agneta Sjödin. Meditationstips från dem är bra. Det hjälper. Jag inser också att jag behöver veta vad jag vill med mitt liv. Jag är bara 47 år och funderar på vad jag vill. Jag har inte bråttom. Jag litar på att allt faller på sin plats. Jag är inte heller rädd för mina känslor utan låter dem komma. 

Helgen har varit lugn och behaglig, Jag har kunnat vara i min egen energi och hitta kraft igen efter den veckan som varit. På lördag kväll var vi iväg till en kompis familj och käkade tacos. En kväll där vi bara babblade, hände i soffan och bara va. Familjen som vi är hos är en familj som gärna bjuder hem folk och lagar gärna mat till oss andra. Vi har med oss ofta dricka och snacks eller annat. Så det var en fin lördag. 

Idag ska vi snart dra igång med att fixa matlådor för kommande veckan. Åka och handla eventuellt. Bara vara vi två idag.